fredag 29 juli 2011

Denn wir sind Mongolen - Ha, ha, ha, ha

Jag förstår att det har klättrats på väggar. Slitits hår. Bankats på F5-tangenten. Ni vill ju läsa om Köln.

Nu är väntan över. Det kom bara lite annat emellan.

Resan började i Skövde där vi sov hos Landers moster. Upp i svinottan och sedan full fart mot kontinenten i det bedrövliga vädret. Jag mådde lite tjyvigt, lite yr och illamående men det var bara att bita ihop.

Resten av dagen tillbringades i bilen. Vi åkte cirka 125 mil och det var nog i längsta laget, och det kan inte ha varit kul för Lander att köra hela vägen i regn. Jag fick inte köra hans bil, så han kunde dock inte klaga. I Tyskland lyssnade vi på den kompetenta radiokanalen N-Joy och vi lyckades tolka nyheter så väl att vi förstod att någonting hade hänt i Oslo. "Explodiert" och "getoten" var enkelt att höra så att det var något obehagligt som hade inträffat var uppenbart. Men inte förrän pappa ringde stod det klart hur allvarligt det var, och då hade ju inte ens massakern på Utöya inletts ännu.

Väl framme på hotellet, som låg i någon förort, kollade vi på TV ett tag för att få lite grepp om Norge innan vi gick till en Bierstube och tog några pils och en schnitzel. Vi rundade av i hotellbaren, så som man gör när man är affärsman.

Dagen efter var det matchdag, så vi började med att åka in till den berömda Kölnerdomen och kolla läget. Vi passerade vandrarhemmet som jag och Oskar bodde på när vi var där för åtta år sedan, vilket gjorde mig imponerad av mig själv och mitt minne. Vi gick ett varv på stan, men blev inte upphetsade av den karaktärslösa stadsbilden så vi åkte till arenan istället. Taxichauffören släppte av oss långt från Müngersdorfer Stadion så vi fick gå genom en mörk och läskig skog för att komma fram.

Vi köpte ståplatsbiljetter och ställde oss utanför arenan och värmde upp med några bägare must. Det var en märklig mix av tyska Arsenalfans och proper engelsmän med hela Stone Islands höstkollektion på sig. Vi stötte på Bergamo som vi lärde känna i Österrike för några år sedan.

Inne på arenan fick man också öl och dagens glädjebesked var att man fick ta med sig in på läktaren, vilket var både bra och dåligt. Dåligt för att man drack så många, och det är nästan bra att man inte får göra det i England. Det skulle inte funka. Matchen slutade 2-1 till Arsenal sedan Gervinho gjort båda målen. Bra debut. Det var bra fart på läktaren också med många icke-pk ramsor hänsyftandes på andra världskriget och det engelska flygvapnet.

Efter matchen höll vi låda med lokala förmågor på S-Bahn och på U-Bahn - det var tydligen gratis att åka. Det var i alla fall ingen som kollade biljett. Vi höll oss i centrala Köln ett par timmar innan vi kände oss slitna och tog en taxi hemåt. På hotellet sjöng vi lite ramsor i fönstret, möblerade om hotellrummet, slogs om extrakudden och kollade på tysk schlager. En vanlig lördag i Köln helt enkelt.

Söndag mellan kl 07.00 och kl 16.00 vill jag helst dra ett streck över. Sen fick jag en Whopper och blev människa igen. Under den tiden åkte vi till Flensburg vid den danska gränsen där vi gjorde natt. Men vi åt givetvis en schnitzel innan det var dags att beta av hotellet.

Dagen efter var det stora shoppingdagen. Jag köpte lite köksprylar och jättemycket vin. Lander köpte ännu mera vin, och Kian var tungt lastad när vi for norrut.

Och tolv timmar motorväg senare var vi framme i Västerås. And that concludes our story. Hepp!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar