Vad har vi då ägnat den har strax-under-medianen-dagen åt? Ja, det vi kallar normalt lärarjobb: pedagogiskt arbete i alla dess former, från enskilda utvärderings- och målsamtal via grammatikundervisning och litteraturdiskussioner till planering och textbedömning. Flera saker vi faktiskt fick ägna oss åt under utbildningen. Kors in the mother fucking tak.
Det vi inte fick lära oss under utbildningen var att tramsa med elever, i alla fall inte enligt de ansvariga på lärarprogrammet. Jag vill hävda att vi nog lärde oss tramsa i allmänhet rätt bra - ett bättre bevis på det än vår klassiska film Fäst på fest finns inte på det. Att tramsa med elever är något jag själv har förfinat under snart tre och ett halvt år, allt under den härliga pedagogiska motiveringen "relationsbyggande". Just nu är jag inne i en fas där jag tror att relationen till eleven är a och o när det gäller undervisning, och jag upplever att allt från handledning till konflikthantering blir enklare ju närmare man kommer eleven.
Här vill jag dock inflika att det är viktigt att man är personlig, men inte privat när det kommer till elevkontakt.
Så alltid när jag tramsar (ja, till och med när jag pekarskrattar när det visar sig att en elev har fel och jag har rätt om något oväsentligt som man har diskuterat i tio minuter) finns det ett pedagogiskt syfte. Jag ska dock erkänna att det ibland är svårt att veta var pedagogen tar slut och var den retsamma brorsan från 1996 börjar. Det är en suddig gräns.
I morgon ska jag försöka gå från jobbet tidigare än 19.30. Det borde gå för på torsdag har vi "arbetskväll" fram till klockan 19 (eller "vanlig arbetsdag" som jag kallar det) och då har jag möjlighet att få undan den sista rättningshögen i mitt liv (ni vet väl att jorden går under om bara typ 17 dagar?).
Till sist vill jag säga, nu i samband med att Olympiakos har gjort 2-1 på Arsenal, att jag hoppas att den grekiska ekonomin skickas raka vägen till Hades redan innan den 21/12. Skitland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar