måndag 21 maj 2012

På studiedagen sitter hon med stickningen i knät

Först tänkte jag tråckla ihop ett inlägg om vad vi lärare egentligen pysslar med på studiedagarna, men sedan kom jag på att 90 % av alla jag känner är lärare så det skulle vara ungefär som att berätta för Uppsalas gymnasieelever att det finns bryggor man kan sitta på vid Fyrisån på våren. Berätta något vi inte vet-stämning typ. Frågan är också hur intressant människor som har lämnat skolvärlden tycker att det ämnet är - känslan är att man inte riktigt bryr sig.

Som elev däremot brydde jag mig. Det var så paradoxalt på något vis att lärarna, dessa to big to fail-banker av kunskap och livserfarenhet, skulle sätta sig på skolbänken och lära sig saker. Nästan otänkbart. Jag var nog lite udda som elev på det sättet, men så är det också min vetgirighet som har gjort mig till den jag är idag. Oraklet på Brantingstorg brukar de kalla mig. 

Mina elever bryr sig inte. De tycker mest att det är kul när jag är på skolan fast de inte är det och hånar mig för att de får vara lediga. Då brukar jag kontra med att säga att jag får betalt för att vara där samt visa upp båda mina långfingrar i en gest som i många kulturer skulle tolkas som obscen.

Om det mot förmodan är någon som undrar vad jag har gjort idag - på studiedagen, som de vassaste av er redan har räknat ut - kan jag meddela att det inte var mer dramatiskt än att jag mest satt och rättade. Soft dag. Vore det inte för eleverna skulle lärarjobbet vara lugna gatan.

Efter jobbet tog jag en promenad i gasset hem, skrev lite och sedan tog jag en ny promenad till Studenternas och avnjöt en småtråkigt 0-0-match tillsammans med Esh och Magnus. Bojan var visst där också, men Hannes dök inte upp. Han skulle tydligen in och äta, så han kunde inte gå på match. Ibland är 0-0-matcher underhållande, men inte denna dag. Vi kom gemensamt fram till att Sirius offensiv ställde för få frågor till IK Frejs backlinje.

Det nya tränarsnacket alltså. Proper bollocks.

Efter matchen har jag ägnat mig åt att hosta samt försökt skicka ett mail i två timmar. Jag har ännu inte slagit sönder något av frustration, men om mailprogrammet inte vill börja samarbeta kommer jag gå fullständigt Office Space på hens röv. Och det tror jag ingen vill vara med om när måndagen är på väg att tippa över i tisdag.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar