Jag har tänkt att testa en ny grej. Det är att uppleva en helg utan att jag en av dagarna sitter uppe och håller låda till klockan fem på morgonen. Jag tror att det skulle kunna höja min livskvalitet flera snäpp. Men alla vet ju hur svårt det är att bryta vanor, så snart sitter jag väl där igen och tramsar och upptäcker att det börjar ljusna ute trots att vi är inne i årets mörkaste period.
Igår var det en dag i supporterklubbens tjänst, och det blev en mycket produktiv dag där vi hann med både styrelsemöte samt ett bra informellt snack om klubbens framtid. Utöver det var det mycket garv som vanligt, särskilt när Kicken drog igång sitt resonemang om var det är okej att kissa. Överallt uppenbarligen.
Vi inledde dagen på O'Learys med mötet och sedan var det tydligen någon match på tv, men den är inte så viktig att lyfta här känner jag. Efter det gick vi vidare till hotellet vid Skanstull via en vätskepaus på Oliwer Twist. Vi satt och surrade om klubben på mitt och Luks rum och tvingade stackars Uffe och springa och köpa öl hela tiden eftersom att han ändå skulle ner och röka.
När allting började spåra ur gick vi till en bra fransk restaurang ett stenkast bort för en kompetent skomakarlåda och en bättre Creme Brulee samt allmänt trevlig stämning. Kvällens avslutning, som var rejält utdragen, inleddes vid midnatt i hotellfoajen. Kicken kom med den briljanta dramaläraridén att alla skulle få säga något positivt om var och en av de närvarande, så stämningen blev oerhört gemytlig och nästan rörande på sina håll. Det borde man göra i fler sammanhang.
Till sist fick vi inte sitta kvar i lobbyn längre så vi gick upp och körde en fotbollsfrågesport på Landers och Andreas rum. Luks var vassast när han i princip sovande på golvet fick alla rätt på ett av sina frågekort. Uffe fick återigen springa och köpa öl i och med att han röker, men han hämnades genom att komma tillbaka med en runda Jäger så man kan säga att han fick sista skrattet.
Sådär höll det på, bortsett från att vi länsade minibaren när Uffe inte fick handla fler öl en våning ner, fram till klockan blev fem. Då tyckte jag att det fick vara nog och gick till mitt rum (jag hade varit smart nog att skriva upp rumsnumret i mobilen, för annars hade jag fått sova i hissen eller något).
I morse hade jag svår huvudvärk och ville bara vila så länge jag kunde innan jag blev utslängd ur rummet. Det var dock en strid ström av besök på rummet när de andra sa hejdå, vilket givetvis var trevligt även om det var sjukt jobbigt att gå upp hela tiden och svara på knackningarna på dörren. Det finns faktiskt SMS...
Till slut orkade jag upp och gick ner och checkade ut samtidigt som Pontus Kåmark, innan jag, Kicken och Lander tog färjan till Hammarby Sjöstad för en skön höstpromenad och lite medelmåttig thaimat. Hammarby Sjöstad är nog den finaste sjöstad jag har varit i tror jag.
Sen var det bara att ta tåget hem och lägga sig och sova i tre timmar. Det var dumt. Nu kommer jag ju vara vaken hela natten. Men så går det när man håller på och är vaken till i morgon. Dygna alltså, vilket jävla påhitt.
Nu är det vardag igen, och inget lov har man att se fram emot. Tur att det bara är dryga två veckor kvar till London.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar