Den 21 januari 2013 var en sådan dag när man sitter på morgonbussen, placerad någonstans över den 90: e percentilen när det gäller vem som är tröttast på bussen på grund av att man råkade kolla på ett avsnitt Homeland för mycket kvällen/natten före, och kommer på att man ska jobba till klockan åtta på kvällen. Vad säger man? Uppförsbacke. Typ som den från Jönköping till Brahe Hus ungefär.
Det positiva med situationen är dock att man i det läget har nått den absoluta botten. Det kan inte bli sämre. Och det är ju precis det man gör i det läget. Sitter och letar efter ljusglimtar. Som en riktigt jävla dåre.
Men så kommer man fram till jobbet. Det är småmotigt första timmen när man ska mecka klart allt praktiskt som måste fixas på en måndagsmorgon, men sen börjar eleverna droppa in och då börjar det småtjuriga morgonhumöret lätta likt en flock vildvittror som skränande försvinner bort över skogen.
Sen blir det lunch, och efter den mår man som vanligt igen.
Jag vet inte riktigt varför jag började skriva i historiskt presens här, det var inte alls min avsikt. Jag hoppas att ni har överseende med det. Det har varit en lång dag.
Anledningen till den utdragna dagen var att vi hade ett nytt informationsmöte för blivande sjuor som eventuellt vill gå hos oss. Eller framtida intäkter som vi brukar säga. Wallenberg ska ju ha sitt så att säga. Undrar vad mitt 19-åriga jag som satt och sjöng progglåtar om kapitalismens ondska på Roskilde hade sagt om han såg mig idag där jag stod och läste från min iPad om de enorma fördelarna med detta privata alternativ.
Jag väljer att inte tänka på det. Oskar har redan hånat mig tillräckligt för att jag är "Wallenbergs lakej".
I vilket fall som helst är det ganska spännande att hälsa på de blivande sjuorna. De är verkligen jättesmå, typ hälften av vissa killar i nian. Det känns smått overkligt att jag, förutsatt att vi får in tillräckligt med elever som vill börja hos oss, snart ska börja om med en ny grupp. Samtidigt är det rätt bra, för nu vet jag ju hur jag inte ska göra i många situationer. Utveckling.
Nu ska jag försöka varva ned tillräckligt mycket för att kunna somna innan det börjar bli ljust ute. Jag har förstått att det är ganska värdelöst att titta på spännande tv-serier för då är risken stor att man tar väldigt, väldigt genomtänkta beslut som att dra igång ännu ett timslångt avsnitt klockan 00.50 när man vet att klockan kommer ringa fem timmar senare. Ska vi ta en snabb handuppräckning för att se hur ni tror att det kommer att gå? Vilka tror att jag kommer gå och lägga mig direkt och somna inom två minuter? Tack. Vilka tror att jag kommer kolla på minst två avsnitt Homeland och ett avsnitt Q.I.? Tack.
Om jag räknar rätt har 115 procent av er röstat på alternativ nummer två. Ni känner mig allför väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar