måndag 2 april 2012

April come she will

Så blev det en ny månad. Månadskiften har något definitivt över sig. Den gamla byken kan slängas ut, och man får nya friska förutsättningar. Man ringer så att säga ut det gamla och in det nya. Skiftet är en chans till en nystart och man får möjligheten att bygga grunden till något bättre, större och mer magnifikt.

Jag firade aprils intåg med att recitera Lord Tennysons Nymånadsklockan - B-sidan till Nyårsklockan som inte alls har fått samma genomslag som titelspåret - där ett par timmar efter det att vi hade missat Örf Hour hemma hos Björn. Eller recitera kanske är att ta i, man kan snarare säga att jag tänkte på den. Och med "jag tänkte på den" menar jag att jag noterade att det blev april.

Men om vi skulle ta och ägna oss åt något med substans istället för en massa trams (that's a first on this muttafuggah). Sedan vi satte oss ned och resonerade om det här med att gubbsova senast har jag varit både i farten och i långsamheten. I farten var jag framförallt i fredags och under delar av lördagen, då jag och Becks tog en hederlig fredagssvenne-afterwork. Den inleddes med en hamburgertallrik till hockeyn på Pitchers innan vi fick så jävla mycket nog av hockey att jag började crosschecka servitrisen med en stol och därmed blev anmodad att gå.

Becks började redan här hinta om att hon kanske eventuellt var en aning sliten efter veckan, så att det inte var helt omöjligt att hon under förutsättningen att hon inte piggnade till sannolikt inte skulle orka stänga Palermo den här kvällen. Det var helt okej med mig, men först var hon tvungen att hänga på till Orvars för några "Pippivatten" - som Majas dotter en gång myntade när hon pekade på Falcon-loggan på ett glas.

När vi rundade av kvällen och ställde oss i kön till garderoben upptäckte vi att vi hade hamnat bakom den legendariska Orvarsstammisen "Bibliotekarien". Hon avslöjade att den senaste kursen hon läste var kinesiska (eller ryska kanske det var? Skitsamma, något konstigt språk var det såklart) för ett och ett halv år sedan. Den gamla lusekoftadamen är alltså humanist. Oväntat.

Efter lite snack om plugget och pop och bio såklart inne hos Esh när jag hade kommit hemlarvande körde han ut mig för att han skulle gå och lägga sig, och jag kunde krypa in till mig och förbereda en riktigt tonårssovmorgon på lördagen. Den höll på att gå om intet då jag vaknade klockan nio, men trägen vinner och jag fick mina timmar till slut.

Sedan var det någon jävla skitmatch på Loftus Road som jag inte tänker kommentera mer än såhär innan jag tog mig till Björn där han satt och spelade brädspel med sina kollegor. I och med att de jobbar på samma företag som jag är de ju mina kollegor också, så det var helt naturligt att bjuda in mig själv dit. Trots att jag visste att de skulle spela brädspel. Men det fanns ju öl.

Sedan blev det månadsskifte, vilket gjorde mig så ivrig att jag spillde rödvin på duken och som en konsekvens av detta anmodad att gå. Sedan sov jag så mycket igår att jag var pigg hela natten, vilket i sin tur har orsakat vissa sengångartendenser i dag på jobbet. Tur att det inte var några elever där.

På kvällen har jag varit ute på löprundan. En helt okej tid, men Sara Wedlund behöver behöver inte börja titta sig över axeln riktigt ännu. Ge mig tre veckor till så kommer jag springa förbi henne så snabbt att det rasslar i revbenen.

Nu ska jag hänga tvätt. Rock'n roll-livet bara fortsätter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar