- Men tjenare! Läget?
- Kan inte klaga så överdrivet mycket. Du då?
- Fötterna upp och huvudet ner serrö. Höhö. Är det dags igen?
- Nja, inte förrän sista juli. Men jag kände att jag ville förvarna.
- Ja, det var ju omtänksamt av dig.
- Sen har vi ju inte hörts på några månader, så ni kanske började undra om något hade hänt.
- Ja, jag pratade just med han på DN:s register om det. Vi snackade om att höra av oss till till Fokus och Egmont också och dra igång en skallgångskedja.
- Det känns ju lite överdrivet.
- Ja, det var kanske inte helt seriöst, haha. Men vi snackade i alla fall om att höra av oss. Eller skicka blommor eller så. Visa att vi saknar dig och dina mail och samtal.
- Haha. Ni är så jävla störda. Har för mycket fritid.
- Hehe. Ja, vafan du har ju inte flyttat på flera månader. Det är ju inte som att vi drunknar i flyttanmälningar här.
- Tur att vi kan åtgärda det snart då!
- Ja lätt.
- Men du, jag ska in och äta nu, så vi får höras längre fram.
- Absolut. Kul att du ringde. Vi hörs av närmare flytten då.
- Yes. Ha det fint. Hej
- Du med. Hej hej.
Eftersom att mitt tidigare försök till bloggallegori slutade i en orgie av missförstånd, ska jag förklara mig här. Ovanstående transkribering av ett påhittat telefonsamtal är mitt sätt att sprida budskapet att det om inte alltför länge är dags att flytta igen. För tredje gången på ett år. Ska jag sammanfatta mina känslor inför detta med ett ord väljer jag ett rejält ironimarinerat "kul".
Ingen som har en etta över som ligger och skramlar någonstans i Uppsala? För nu börjar jakten igen. Aldrig dumt med lite sommarångest. Men så är det. Har man lägenhet så har man inget jobb, och har man ett jobb så har man ingen lägenhet.
Tur att allting alltid ordnar sig, men det är likförbannat oerhört drygt att flytta en gång i halvåret.
Bortsett från detta tycker jag att mycket är positivt. Jag får fortsätta på jobbet även nästa läsår, trots att det dras in tjänster och det är snart bara sex veckor kvar av terminen. Det känns också som att konditionen kommer smygande då jag kapade nästan en minut på dagens runda. Anders Szalkai, vårt vad gäller fortfarande!
Dessutom fick jag idag vara med när två tjejer i åk 8 listade det viktigaste i tjejers liv. Det var inte bara en riktigt bra lista, som bekräftade allt jag har alltid har misstänkt vara prioriterat för dem, men hela episoden gav också ny näring åt min tes om att ingen ogillar listor. Tycker att den blir en bra avslutning en dag som denna:
- Killar
- Skor
- Smink
- Choklad
- Shopping
- Telefonen
- Internet
- Brustna hjärtan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar