Tänk om alla söndagar var som igår. Solsken, gott sällskap, god öl och en fin 4-0-seger på tysk mark. Gut. Sehr gut.
Efter en längre sittning på en italienare vid Rehn och ett antal Kölsh på olika ölcaféer på lördagen var folk inte särskilt pigga nästa morgon. Eller folk och folk, det var framförallt jag och Bäckström som var trötta. De äldre i sällskapet hade tydligen varit ute på morgonpromenad. Frukosten var dock genröst öppet till 13.00 så det var inga problem att sova ut.
Frukostbuffén var överdådig, minst sagt. Det var nästan så att man väntade på att de skulle bära ut Särimner och börja hyvla upp. Grymt bra. Och alla frukostar där det serveras skumpa är bra frukostar per definition.
Vi gick ner på stan och satte oss på ett torg där ett gäng andra Arsenalsupportrar hade bänkat sig, och vi lät oss väl smaka av det lokala ölet. Fina timmar i den tyska solen.
Matchen var inte så mycket att orda om, men det är alltid kul att gå på fotboll i det här landet. Stämningen var sådär och det blev inte så mycket ramsor. En seger är dock alltid en seger.
Efter matchen åkte vi in till stan och trashade med hjälp av några engelsmän en spelning med Kölns svar på Kicki Danielsson. När vakten lackade ur och beslagtog våran flagga kände vi dock att det var dags att gå. Jag tror det var när några av oss var på väg upp på scenen med flaggan som den sista droppen fick vaktens bägare att rinna över.
På kvällen gjorde vi inte så mycket mer, utan vi gick till hotellrummet och kollade på OS-avslutningen med några veteöl som sällskap.
Idag har vi gått en sväng på stan, och nu sitter vi i bilen på väg till Lübeck där vi ska kasta marsipan på varandra samt beställa in en schnitzel stor som en jävla whiteboardtavla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar