Nordsjön skymtas bakom träden och jag njuter av den nordtyska sommaren genom det öppna fönstret. Här i Schlammendorf, eller något i den stilen - jag kan aldrig komma ihåg vad stan heter, är det pittoreskt värre. Precis som man önskar av det fantastiska landet Deutschland.
Igår vaknade jag alldeles för tidigt för mitt eget bästa. Kickoffen i torsdags satt kvar i kroppen på alla sätt och vis. Det var dock värt det.
Själva dagen var mest en lång väntan på att få dricka öl, men snart var vi igång. Stämningen var så god att den smälte på tungan när vi satte oss på en pub, för att sedermera gå till fördrinken. Eller fördrinkarna i mitt fall.
Middagen var trevlig. Jag satt med Marie och Jenny från grannskolan i Uppsala och fick lära mig väldigt mycket om grön ögonskugga. Vi diskuterade även hur jag ska agera för att ersätta Jenny som bästa kompis till min kollega Mirja. Bra samtalsämnen.
Efter maten hängde jag mest med Björn och borstade på som man gör. Företaget hade visat enormt dåligt omdöme och plockat in Eric Gadd för att han skulle företagsgigga.
"I want to love you the right way" sjöng han. Men om han verkligen ville älska mig på rätt sätt skulle han visat det också. Genom att inte spela alls.
Jag och Björn hängde utomhus under spelningen i ren protest, men till slut var det över. Gadd får en överkryssad bankbräda i betyg.
Senare på kvällen var det dags att ta över dansgolvet. Vi och de från systerskolan dominerade, och jag var som vanligt den de kallade Travolta. Jag tror de sa det i alla fall. Det kan också ha varit "tragiskt".
Innan jag och Ola ramlade hemåt tittade vi förbi på en lokal pub, för bara för att de stänger behöver man inte gå hem. Men karaktären hade jag kvar, så det blev inga drinkar i år.
Igår var jag som sagt inte den ivrigaste av bävrar, men i jämförelse med förra året mådde jag som en prins på grönbete. Lander och Bäckström plockade upp mig och vi började resan söderut. Jag sov genom hela Danmark. Bra val.
På eftermiddagen kom vi fram till den där stan med namnet som inte går att lära sig, och jag och Bäckström tog ett varv på stan när Lander och Andreas spelade tennis. Vi lyckades se större delen av Sverige-Ungarn, som det heter här, och firade segern med en schnitzel i absolut weltklasse.
Kvällen handlade mest om att diskutera nationalsången och fotbollsspelare samt integritet kontra övervakning. Lander förlorade alla diskussioner.
Nu ska vi ut på Autobahn och leka Sebastian Vettel. Bäckström kommer antagligen prata om vad som kännetecknar en långtradare, för det gjorde han hela vägen igår.
Sen kanske det blir en schnitzel i centrala Köln ikväll. Macht spass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar