Bli inte förvånad om du ser Reynir Bödvarsson från Seismologiska Institutionen i Uppsala i Aktuellt ikväll. Det har nämligen förkommit ovanligt stora svängningar på richterskalan i kväll, framförallt i området Salabacke/Gränby. Men bli inte orolig, för det är inte fråga om någon jordbävning. Det är bara jag som har varit ute på årets första joggingtur.
Efter ett antal bra och ett vida större antal dåliga ursäkter, som att jag har varit sjuk, det har varit för isigt, för kallt, för mycket grus på gatan, för mörkt, för bra matcher på tv, för roliga kvällar tillsammans med vänner och för skönt att bara ligga på sofflocket efter jobbet, har jag nu skärpt till mig en gång för alla. Idag var det typ 25 grader varmt mitt på dagen, så det fanns ingenting att diskutera. Ut och spring bara.
Jag sprang den för en lekmans ögon något måttliga distansen fem kilometer, men det ska påpekas att alla världens bästa löpare börjar med fem kilometer så det är ingen skam i det. Man ska dessutom ha i minne att det är oerhört dumt att gå ut för hårt, utan mjukstart är den rätta löparmellon.
Som alltid första gången man springer efter ett längre uppehåll kändes det bra idag. Bortsett från blodsmaken i munnen efter två minuter, värken i vänsterknät efter ytterligare två samt smärtan av de två spruckna revben som hjärtklappningen vid tre kilometerskontrollen orsakade. Men nu mår jag som en kung. Typ lika halvbra som kungen måste ha mått efter millenniefirandet för då var han allt bra dragen vid tolvslaget.
Apropå trivselvikt. Kleiner publicerade en länk på min Facebook-profil som jag bara måste dela med mig av. Han tyckte jag var lik killen i målvaktströja som spelar xylofon i bakgrunden, och i och med att jag inte har så mycket stolthet är jag böjd att hålla med. Särskilt när det kommer till dansen.
Nu förstår jag lite varför folk alltid dansar åt andra hållet när jag är på dansgolvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar