måndag 19 mars 2012

Allt du sa till mig, allt du gav till mig

Jag får frågan ibland hur det är att leva mitt i en fyra för tre. Folk brukar undra, och gärna lägga huvudet på sned sådär medkännande medlidsamt som om jag precis har berättat att jag har blivit rånad på mobilen, om det fungerar att bo tillsammans med två andra snubbar.

Det ska erkännas att jag hade mina dubier innan flyttlasset gick. Helst av allt hade jag velat bo på egen hand, i en lägenhet jag hade betalat stora, lånade pengar för. Nu har vi ju dock en jävla ekonom till finansminister, och inte som tidigare en sosse, och det innebär att jag inte kan köpa mig en lägenhet under rådande omständigheter. Så det var liksom inte som att jag hade så många andra alternativ på gång när jag fick den här möjligheten.

Med facit i hand kan jag dock säga att det går väldigt bra. Vi har hittat en balans mellan det privata och det allmänna som för min del inte går att klaga på. Om jag vill vara i fred så får jag det och om jag vill umgås så får jag det, om någon annan vill umgås vill säga och eftersom att de andra är mer sällskapssjuka än jag så vill de det.

Inte ens disken går att klaga på. Vi bestämde från början, i något av en ordlös kompromiss, att din mamma inte jobbar här så att alla har sedermera varit noga med att hålla rätt efter sig i köket. Jag brukar till och med diska på morgonen efter frukost av respekt för de andra. Det är inte direkt som när jag och Per bodde ihop 2004. Då väntade vi tills allt porslin och alla kastruller var använda tills någon diskade - så med lite tur behövde man bara diska två gånger i månaden då.

Helt frid och fröjd har det dock inte varit här i "Skamvrån" som lägenheten är känd som i Uppsala, som exempelvis den där gången då Benjamins nattgäst fick för sig att ramla in i mitt rum klockan 03.00 en torsdag. Då var jag mindre nöjd kan jag erkänna. Å andra sidan har väl jag också flaskat in svajig i gryningen och gått all Papphammar på köket, så nog har jag också agerat väckarklocka.

Det roligaste med allting är dock den såpopera man får ta del av. Igår till exempel hängde Benjamin med en tjej som tidigare har varit intresserad av Esh, men eftersom att Esh är i Danmark och hänger med en dansk tjej så gick det bra för första tjejen att besöka lägenheten nu. Men hon ville inte det om Esh var hemma. Samtidigt var jag i lägenheten nästan hela dagen, men utan att lyckas gå ut i de allmänna utrymmena när någon annan så jag var som den mystiske karaktären i en tv-serie som man aldrig riktigt får se i bild, men som man vet är där. Typ som Maris i Frasier eller Steinbrenner i Seinfeld.

Nu väntar jag bara på att Eshs onda tvillingbror är den som kommer hem från Köpenhamn och ställer allting på ända. Alternativt att hans roll plötsligt spelas av typ Måns Nathanaelson eller Anton Körberg. Eller att han har med sig ett jättegiftigt djur som rymmer medan han dricker mjölk med Johannes Brost.

Jag ska bara komma på ett namn till såpan. Mitt senaste förslag Tre stycken grabbar som bor i en fyra med kök förkastades av produktionsbolaget med motiveringen "medelmåttig på sin höjd". Får svettas fram någonting med mer stuns och market value.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar