Man vet att det kommer bli en bra dag när man på morgonbussen shufflar om bland låtarna i mobilen och Tre gringos med Just D och Thorleifs börjar rinna ner som flytande honung i hörselgångarna. Nog blev den lyckad - vänta bara tills ni får höra om min idé till en elevs berättelse så förstår ni varför.
Hur känns den teasern?
Igår råkade jag ut för en, som det populärt kallas, lång dag. Den var givetvis exakt lika lång som alla andra dagar (om vi bortser från de nanosekunder som emellanåt slarvar till perfektionen), men begreppet "lång dag" innebär att den KÄNNS mycket längre än andra dagar. Visst kan det ibland vara på sin plats att reda ut begreppen. Detta ska inte vara en blogg bara för de redan upplysta.
Dagen var lång därför att allt var mycket intensivt, direkt från det att jag slet upp ögonlocken som i min trötthet kändes övertäckta med mossa till det att jag slog ihop dem alldeles för många minuter efter midnatt. Arbetet var som arbetet kan vara ibland. Det gick i ett. När eleverna gick hem efter att ha surrat oavbrutet i mina öron som en fluga i sovrummet på sommaren var det möte till fyra, sedan utvecklingssamtal till halv sex innan jag kunde ta itu med resten av det som ska göras. Jag åkte hem så sent att bussarna hade bytt från tiominutersintervall till kvarts. Oerhört.
Därefter körde vi styrelsemöte i supporterklubben i två timmar innan jag avslutade dagen med att surra med Lander i ännu ett marathonsamtal om livet, universum och allting.
Lång dag. Men är man eldsjäl så är man.
Idag beslöt jag mig för att i fortsättningen ta en tidigare buss på morgonen. Det var alldeles för många elever för att det ska kännas bekvämt på den idag.
Jobbet var kul, och roligast hade jag och ett gäng elever när det var en dem som frågade mig vad hans berättelse skulle handla om. Eftersom att jag är lite trött på att svara på den frågan kände jag för att dra till med något riktigt absurt, så jag sa till honom att skriva om Prinsessan på ärten ur ärtans perspektiv. Det kommer bli hur bra som helst när eleven låter berättelsen om hur fröet blir en stjälk, som i sin tur bildar stam åt en ärtskida där Ärten och hans bröder växer upp till fullvuxna ärtor, blomma ut till en elevklassiker som kommer att återberättas i generationer. Med yours truly som exekutiv producent.
Fan att jag inte hade mig själv som lärare alltså.
Ikväll blev den senjobb igen. Allt var föräldramötets fel. Tur att man börjar bli lite rutinerad nu, så jag och Tina rev avslappnat av det med benägen hjälp av SYV-Susanne, lite sådär på uppstuds.
Nu ska jag fokusera på att för en gångs skull i mitt liv gå och lägga mig något sånär i rimlig tid. Det är, dessvärre, dömt att misslyckas, för ungefär klockan 22.30 fram till 0.30 inträffar dygnets mest aktiva period för mig. Orsaken till detta behöver vi inte dock ta här. Den är min ensak. Min och min framtida terapeuts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar