Jag skulle vilja börja med och tacka min svägerska Kerstin för hennes vänliga (och också något anklagande) ord om min söta lilla dagbok på Internet, som Dennis en gång uttryckte det. Trogna läsare minns min och Kerstins tvekamp i somras, när vi tävlade om vem som kunde skriva minst inlägg på en månad (jag vann). Så vi har alltid sporrat varandra (mest jag) och delat med oss tips om tekniska lösningar (inte så ofta) (kanske inte alls när jag tänker efter) (glöm det).
Hon uppmanar mig om att vara med i någon form av kedjebrev för bloggar, och då jag har som princip att alltid bryta kedjebrev kommer jag givetvis inte att följa den uppmaningen. Oavsett om jag så drabbas av sju sorger och åtta bedrövelser vid den typen av agerande. Jag tänker dock dra en lans för den här bloggen, Hägers djurblogg. Alltid när jag är på dåligt humör går jag in där, och så blir man genast lite gladare. Min favorit är En Havskatt.
Annars är jag rätt trött på min egen röst för tillfället. Jag har setat med utvecklingssamtal i två dagar och upprepat samma fraser (och samma trötta skämt för att lätta upp stämningen inledningsvis) typ femton gånger nu. Och jag har fortfarande sju samtal kvar innan jag är klar för den här terminen.
Jo. Jag kommer dra skämtet om tröttheten efter Falun som inledning på alla de samtalen.
Nu får jag sluta skriva tror jag, Jag jobbar ju ändå heltid.
Härnäst ska jag utmana dig på en lång lista tänkte jag!
SvaraRadera