We gonna party like it's your birthday

Igår fyllde jag år, och jag blev rejält firad. I dagarna två. Det började på jobbet i fredags eftermiddag med födelsedagsfika och allmän gamman, innan jag och Hannes tog tåget till Stockholm där vi träffade mamma och pappa. De bjöd på restaurang, och allt var väldigt trevligt. Det var kul att träffa föräldrarna för det var ganska länge sedan vi sågs. Pappa hade dessutom ett utomordentligt fint skägg att visa upp. Det var länge sedan han sportade skägg, så både jag och Hannes blev mycket nöjda över det.

Hannes och jag tåg tåget tillbaka till Uppsala framåt midnatt och vi kände att tillfället krävde att vi skulle gå ut och ta en drink innan hemgång. Efter att ha gått in på ett par överfulla ställen satte vi oss till slut på Gillet för en Manhattan och en Lemon Lush. Bartendern Mixologen var så långsam noggrann att det tog en kvart att få drinkarna. Inte okej.

Efter en promenad hem, via ett drama vid korsningen Råbyleden-Tycho Hedéns väg där tre bilar hade smällt ihop, stöp jag utmattad i sömn. Det var inte som förr i tiden när man inte kunde somna dagen före födelsedagen direkt. Nu somnade jag snabbare än Skalman efter att mat- och sovklockan har ringt.

På födelsedagen gubbvaknade jag, som man gör när man närmar sig de 30, men det var bra för då hade jag gott om tid att förbereda det sista inför kvällens begivenhet. Jag hann till och med kolla på 30 Rock och konstatera att det nog är lika bra att vi är framme vid sista säsongen av den serien.

Framåt tretiden dök Lander upp och sedan droppade folk in en efter en. Det blev ett litet gäng till slut, och jag fick hela två tårtor, en av Hannes och Jonas och en av Josefin och Becks. Det var också kul att Esh och Tobias ovetande hade köpt exakt samma vin till mig - men det är kanske inte så konstigt. Alla vet ju att vin med hus på etiketten alltid är bäst.

Eftersom att Arsenal vann blev det mycket god stämning omgående, och jag behövde inte be gästerna gå hem. Vilket jag givetvis hade gjort vid en förlust.

Kvällen flöt på under mycket trivsamma former, och den följde den vanliga festdramaturgin. Det vill säga att den alltid slutar i köket, att bålen blir som ett vattenhål på savannen samt att man lyssnar på fotbollslåtar på YouTube.

Jag vet inte hur sent det blev, för jag slutade kolla på mobilen när promilleappen slutade registrera nivån, men jag gissar att det blev rejält sent med tanke på att jag vaknade klockan halv ett i dag. Jag kände redan från start att den här dagen skulle bestå av att sitta framför tv:n och glo. Först på en massa fotboll och sedan på partiledardebatten. Jag passade också på att må hemskt illa under en liten tid, vilket ledde till en djupare existentiell diskussion med toalettstollen.

Nu trillade en skruv loss från min dator, vilket känns en smula oroväckande. Jag måste verkligen se till att skaffa med säkerhetskopior på det jag har i den här datorn, för den lever på lånad tid. Synd att jag redan har fyllt år så att jag inte kan önska mig en ny. Nästa år, då jävlar som jag brukar säga.