Blorkan© fortsätter med oförminskad kraft, men jag är för upptagen med att uppleva saker för att hinna. Jag har nämligen fått insikten såhär på ungdomens höst att YOLO. Jag vill inte vara den som på livets konsert står och fipplar med mobilkameran och försöker hitta rätt inställning samtidigt som typ First Aid Kit och Säkert framträder tillsammans för första och enda gången. Då vill jag se, höra, känna och uppleva. Livet ska inte levas för att dokumenteras. Fånga dagen - men kanske inte samtidigt som du berättar om det på all världens sociala medier.
Med det sagt tänkte jag dela med mig av några av mina senaste upplevelser. Därefter kommer jag dela länken på Facebook och sedan invänta bekräftelsen i form av uppskattningsvis två likes.
Jag har varit i London och har nu sett 50 Arsenalmatcher live. Det var trevligt och varmt, men tyvärr hade jag glömt solskyddsfaktorn hemma så jag blev lite brynt i fejjan (jag vet, i London, i mars...) när vi satt utanför The York på Upper Street i lördags och glassade i gasset.En tidigt påminnelse om att jag ska smörja in mig varje gång det finns risk för att jag kommer att tillbringa mer än fyra minuter stillasittande i solen hädanefter.
Om man är nyfiken på Londonresan kan man surfa in på Arsenal.se där jag har en blogg (i vilken mitt förhållande till "regelbunden uppdatering" precis som här är mycket oortodoxt).
Efter London var det bara att vräka i mig arbetsveckan igen. Det kändes dock som att jag fuskade i och med att jag inledde den på tisdagen, så hela veckan har känts snedbalanserad på något sätt. Fast inte på det dåliga sättet där man tror att det är onsdag fast det är tisdag, utan tvärtom. Det är positivt att det redan i morgon, på torsdagen, är fredag. Som socker i moset (det är tydligen ett uttryck, för en elev skrev det i ett nationellt prov (jag är jävligt trött på nationella prov)) är det dessutom i praktiken fyradagarsvecka även nästa vecka då eleverna är lediga på fredag.
Tisdagskvällen blev på grund av jetlag efter sommartiden och Greenwichtiden alldeles för sen. Det var i och för sig också rättningen av nationella prov och allmänt plockande med allsköns bös som störde rytmen. När jag ens började överväga att gå och lägga mig var klockan redan ett, så onsdagen blev en aning stukad. Men vi genomförde ett nationellt prov ändå. På eftermiddagen sammanställde jag resultaten i nationella proven i engelska och svenska. Jag rättade också lite nationella prov.
På onsdagen kom Aspeqvist och hälsade på. Han brukar dyka upp någon gång per år i Uppsala och den här gången passade han på när han ändå var i Stockholm på kurs. Vi gick via årets första svenska uteserveringsöl till Hambergs fisk för att äta middag - och detta tyckte Marie var något alldeles oerhört när jag avslöjade det på lunchen idag, för att jag skulle äta där var tydligen att gå så långt utanför boxen att hon började fundera på att ringa Missing People.
Det blev en riktigt fin kväll med goda samtal och delikat fisk och den rundades av över en fin weissbier på Churchill Arms framåt lite för sent för att vara okej på en vardag. Äh, YOLO. Är man utanför boxen så är man.
Idag har jag kört lite nationella prov och senare var det rättning av nationella prov. Nämnde jag att jag är jävligt trött på nationella prov? Det enda som är roligt med att rätta dem är att jag får hänga med Björn på arbetstid, och få kan som han förgylla tillvaron genom brutalt ärliga sågningar av elevtexterna.
Därefter halvt om halvt bjöd jag in mig själv till Marie och Andreas för en gulasch och tv-häng. Hon skrattade då fortfarande åt att jag hade varit på Hambergs fisk.
Nu är det snart helg och då undrar ni säkert vart jag ska åka. Värmland svarar jag då. Men först har jag lite nationella prov att ta itu med. Dem är jag jävligt trött på.
Jag har varit i London och har nu sett 50 Arsenalmatcher live. Det var trevligt och varmt, men tyvärr hade jag glömt solskyddsfaktorn hemma så jag blev lite brynt i fejjan (jag vet, i London, i mars...) när vi satt utanför The York på Upper Street i lördags och glassade i gasset.En tidigt påminnelse om att jag ska smörja in mig varje gång det finns risk för att jag kommer att tillbringa mer än fyra minuter stillasittande i solen hädanefter.
Om man är nyfiken på Londonresan kan man surfa in på Arsenal.se där jag har en blogg (i vilken mitt förhållande till "regelbunden uppdatering" precis som här är mycket oortodoxt).
Efter London var det bara att vräka i mig arbetsveckan igen. Det kändes dock som att jag fuskade i och med att jag inledde den på tisdagen, så hela veckan har känts snedbalanserad på något sätt. Fast inte på det dåliga sättet där man tror att det är onsdag fast det är tisdag, utan tvärtom. Det är positivt att det redan i morgon, på torsdagen, är fredag. Som socker i moset (det är tydligen ett uttryck, för en elev skrev det i ett nationellt prov (jag är jävligt trött på nationella prov)) är det dessutom i praktiken fyradagarsvecka även nästa vecka då eleverna är lediga på fredag.
Tisdagskvällen blev på grund av jetlag efter sommartiden och Greenwichtiden alldeles för sen. Det var i och för sig också rättningen av nationella prov och allmänt plockande med allsköns bös som störde rytmen. När jag ens började överväga att gå och lägga mig var klockan redan ett, så onsdagen blev en aning stukad. Men vi genomförde ett nationellt prov ändå. På eftermiddagen sammanställde jag resultaten i nationella proven i engelska och svenska. Jag rättade också lite nationella prov.
På onsdagen kom Aspeqvist och hälsade på. Han brukar dyka upp någon gång per år i Uppsala och den här gången passade han på när han ändå var i Stockholm på kurs. Vi gick via årets första svenska uteserveringsöl till Hambergs fisk för att äta middag - och detta tyckte Marie var något alldeles oerhört när jag avslöjade det på lunchen idag, för att jag skulle äta där var tydligen att gå så långt utanför boxen att hon började fundera på att ringa Missing People.
Det blev en riktigt fin kväll med goda samtal och delikat fisk och den rundades av över en fin weissbier på Churchill Arms framåt lite för sent för att vara okej på en vardag. Äh, YOLO. Är man utanför boxen så är man.
Idag har jag kört lite nationella prov och senare var det rättning av nationella prov. Nämnde jag att jag är jävligt trött på nationella prov? Det enda som är roligt med att rätta dem är att jag får hänga med Björn på arbetstid, och få kan som han förgylla tillvaron genom brutalt ärliga sågningar av elevtexterna.
Därefter halvt om halvt bjöd jag in mig själv till Marie och Andreas för en gulasch och tv-häng. Hon skrattade då fortfarande åt att jag hade varit på Hambergs fisk.
Nu är det snart helg och då undrar ni säkert vart jag ska åka. Värmland svarar jag då. Men först har jag lite nationella prov att ta itu med. Dem är jag jävligt trött på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar