Påsk var det ja. Högtiden som mest är till för att vara ledig i vårsolen, utan krav på saker man måste göra. Sympatiskt.
Jag är hemma från Linköping efter en skön ledighet. Påskafton var rätt händelselös med bara någon enstaka ångestframkallande händelse.
Det jag tänker på var traumat när grannkillen, som brukade vara åtta år gammal när han gick på det fritids jag jobbade på innan jag flyttade till Uppsala, gick förbi utanför köksfönstret. Han var nu typ 19 år och såg ut som den födde hipstern med trendkänsliga solglasögon och allt. Det var mycket obehagligt. Samtidig, när jag så här i efterhand ser nyktert på incidenten, är det klart rimligt att han är 19 år idag om han gick på fritids och var åtta år 2003. Men ändå liksom, klart man blir skärrad och ställd när tiden uppenbarar sig på ett sådant drabbande sätt.
På kvällen kollade vi på den där Beatles-hyllningen på tv och sen tröttnade den äldre generationen så då fick jag kolla på Harry Potter själv. Det, och samtidigt försöka öppna pappas whiskeyskåp så tyst att det inte hördes till övervåningen samt rota i köksskåpen efter godsaker. Dock med skandalöst dålig utdelning: Osaltade cashewnötter var det bästa jag hittade.
Igår var det fotboll på tv, så det ägnade jag mig åt i flera timmar. Arsenal vann, så alla (jag och pappa) var glada medan mamma var som vanligt (glad). På kvällen kom mormor - Grande Eivor - samt morbror Sören (Eller Sir N som han brukar skriva. Hehe.) och Birgitta. Mormor höll sig lugn, så det blev tyvärr inga supercitat den här gången heller. Hon sa inte ens att jag var tjock eller att jag borde raka mig. Besvikelsen.
På kvällen blev jag återigen bortfintad av Östgötatrafikens märkliga bussystem men kom trots det i tid till De Klomp där Hasselqvist och Emil dök upp efter en akademisk kvart. Emil avvek till tåget efter en öl och därefter hade jag och Fredrik en mycket trevlig kväll som fortsatte ända tills vi stängde både uteserveringen och inne på Mörners. Bussarna hade för länge sedan slutat gå när jag skulle hem så det var bara att hoppa in i första bästa taxi. Tråkig chaufför, han ville inte diskutera tariffer. När jag för en gångs skull inte pratar om mig själv kan jag tycka att andra också borde bjuda till.
Idag har jag åkt fullsmockat tåg. Enligt mina uppgifter, som framförallt byggde på absolut ingenting, skulle tåget gå 11.24. Jag fick skjuts till Linköpings C och var där i god tid, det vill säga kl 11.16. Det blev lite stressigt när det stod klart att tåget, vilket också en senare kontroll av min SMS-biljett tydligt skulle visa, hade avgångstiden 11.18. Men att springa jättefort i trappor med packning är ju bara kul. Särskilt när man har druckit öl till klockan ett kvällen före.
Sen fick jag ingen sittplats. Dålig stämning i allmänhet då.
Tillbaka i Uppsala gick jag via Bäckström till Studenternas för att se Sirius besegra soporna i Varberg. Det blev 2-3. Skitsport. Men det var skönt i solen i alla fall, och jag blev så inspirerad av att se en massa sportande personer att jag dessutom stack ut på en löprunda efter matchen. Det var super- superjobbigt. Hur faen ska jag palla att springa en halvmara i år?
Nu ska jag ta det sjukt lugnt tills det är dags att jobba igen i morgon. Det blir kul. Jag är inspirerad efter ledigheten, nu är det bara att köra in den här terminen i kaklet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar