Tagit mig ner till Köpenhamn, hyr ett rum av en vänlig dam

Livet består av kontraster. Ibland sitter man mol allena vid en sjö en glimrande natt med en tysk veteöl och ibland sitter man i bordsgrannens spliffmoln med en Tuborg i näven och njuter av solen i Christiania. Två kontrasterande sidor i den tärning som är jag.

Igår morse ringde klockan så tidigt att jag fick för mig att jag skulle åka till Arlanda och jobba. Sedan kom jag på att jag inte jobbar där längre men att jag likförbannat skulle dit. Hur mycket jag än ville somna om. Flyget lyfte klockan 6.50 så det var bara att gå upp. Alltid när man bokar morgonflighter verkar det vara en sjukt bra idé, men när man sedan ska till flygplatsen mår man som en trippelarbetande ensamstående trebarnsmorsa på väg till morgonpasset i gruvan. Småtrött alltså.

Jag kom dock fram till soliga Køpenhavn utan problem och möttes upp av Esh som redan var på plats hos Kristine. Vi gick en rejäl runda på stan så att jag fick återknyta kontakten med trakten. Till slut landade vi i Christiania och började knarka för allt tygen höll.

Nej då. Vi drack grön Tuborg som jag skrev tidigare. Treölslyckliga gick vi sedan ett varv i fristaden och kollade in snygga och fula hemmabyggen till hus. Det var dejligt.

Dagens mest oväntade möte skedde nedanför Rådhusplatsen. Där satt Kerstins föräldrar och pekade på mig. Eftersom att centrala Köpenhamn inte direkt är första stället i världen jag räknar med att träffa någon bekant var det ett par förvirrade ögonblick innan jag fann mig i situationen.

Gemytet fortsatte på Västerbro, där Kristine bor (om jag fattade stadsdelen rätt) med en pizza i en park innan vi gick hem och halvsov framför Tour de France. Den tidiga kickoffen tog ut sin rätt.

Till slut ryckte vi upp oss och satte oss på italienaren med Skandinaviens sämsta service. Fawlty Towers-vibbar verkligen. När vi hade fått vår mat efter en och en halv timme anslöt Kristine som hade varit och repat inför sin spelning på Roskilde och vi gick vidare till Plazas biblioteksbar för en Manhattan. Fint ska det vara.

Kristine var sliten efter att ha repat i tolv timmar så vi gick hem och bäddade ner henne och avrundade kvällen i köket med några spännande öl från lokala kiosken Kihoskh och Håkan Hellström på Spoitify. En mycket god dag var till ända.