E18

Nu händer det sådär mycket igen att jag inte får ro att sätta mig ner och dunka in några elektroniska runor. Hinner gör man ju alltid, för jag menar att allt handlar om prioriteringar, så jag skulle vilja hävda att jag nog inte har orkat skriva eftersom att jag vid de lediga tillfällena hellre har velat försöka skapa en hybrid mellan mig och soffan genom att sitta i den så intensivt att vi förenas i en och samma organism.

Det är ungefär här läsaren inser att "nej, det är kanske bättre att han inte skriver alls om det är sådan där dynga han ska skita ur sig."

Nu har jag dock börjat, så det är bara att trampa på. Det är ändå ingen som har fått litteraturpriset tack vare en blogg. Dessutom får inte Quiz-Kampen-kungen Hannes chansen att skriva sitt provocerande "Slutat blogga?" i kommentatorsfältet om jag uppdaterar.

Nå. Jag har varit ute och farit igen. Hela vägen till Stenhagen faktiskt, där jag och kollegorna spelade curling för andra året i rad. Med tanke på hur få som utövar den sporten tänker jag att det är väl lika bra att ansöka om visum redan nu så att allt är klart till OS i Sotji om ett år. Jag kan köra med sopen, för den var jag en jävel på. Ironiskt nog, eftersom att jag bara städar när jag ska få besök och det får jag ju bara en gång i aldrig.

Det gick bättre i år än i fjol måste jag säga. Då föll jag tungt med 0-1 mot Annas lag, så jag avgick givetvis som skipper i samma ögonblick som sista stenen patetiskt inte ens nådde förbi den första linjen. Det innebar att Vickan fick bli det i år och hon skötte sig så bra att vi hämtade upp ett 1-3-underläge i sista omgången samt var en hårsmån från att ta en 3-0:a med sista stenen. Vi hade bankett på Pipes of Scotland, innan jag gick därifrån först (!) av alla. Första gången det händer någonsin på en after work. Inte att någon går först alltså, utan att jag gör det.

Anledningen till att jag begav mig hem så kristligt tidigt var att jag skulle åka till Karlstad för supporterklubbsärenden i lördags. Sagt och gjort. Från Västerås till Värmland i en bil med Lander och Kicken och sedan var det bara att börja jobba. Vi tog bara en kortare rast med hästbullar på IKEA på hela dagen.

På kvällen blev det pizza innan jag tyckte det var en jättebra idé att förtära halva Landers vinkällare tillsammans med Kicken medan Lander låg och sov. Ni vet hur det kan vara när man är ung som Kicken och dum som jag.

I söndags var det klassisk hemresestämning så det finns liksom inget att säga om den dagen, och i måndags utsattes jag för svåra kränkningar från mina elever som en direkt konsekvens av Arsenals förlust mot Tottenhem. Det värsta med det är att jag inte kommer att få chansen att vara kaxig tillbaka mot dem i och med att Arsenal inte vinner någon titel i år heller. Världen. Jävla orättvist skitställe.

Igår överraskade mamma och pappa med att dyka upp framåt kvällen. Nog för att de hade nämnt i början av februari att de skulle komma hit och sova innan deras resa till ett varmare land, men jag kan känna att en liten check dagen innan nog kan anses vara rimligt sett till det sociala protokollet vi följer i det här landet. Men det var ju inte som att jag hade något annat inplanerat - förutom fotbollskvällen med Ola och Magnus då.

Idag har jag varit bilägare igen eftersom att mina föräldrar är generösa/dumma nog att låna ut sin splitternya Volvo till mig. Den är så modern att man startar bilen med en knapp istället för nyckel och man kan spela musik från telefonen i bilstereon (som jag för övrigt gav tio minuters intensiv uppmärksamhet i morse när jag försökte lista ut hur man stängde av den). Om inte finesser som dessa är bevis på att 2000-talet nu äntligen är här kommer jag börja tro att millenieskiftet aldrig inträffade.

Nej. Nya resor väntar. Vi hörs nästa vecka.