Jag kom att tänka på en sak när jag var på gymmet igår. Eller inte när jag var på gymmet utan när jag var i omklädningsrummet. Få nu inga snuskiga idéer - jag vet hur ni är - för det var när jag lyssnade på mina bänkgrannars konversation som det slog mig vilken enorm skillnad det är på snacket på Campus-gymmet jämfört med hur det lät i Citygymmet som jag tränade på i Linköping för mer än tio år sedan.
Där rörde konversationen i omklädningsrummet uteslutande har mycket man hade lyft och vad man i framtiden planerade att lyfta. Allting på relativt bred östgötska. Det kändes ungefär som att vara omgiven av tiotals Magnus Samuelsson. På mitt nuvarande gym pratar man inte om sådant, utan man går engagerat in i diskussioner om koordinatsystem, ekvationer och annat som teknologer gillar. Allt i termer som "märk väl" och "soffan kan ju emellanåt tjäna som en extra garderob".
Jag vet inte riktigt vad jag ville säga med det (bortsett från det oerhörda att jag var på gymmet redan klockan tolv en lördag), men bägge konversationerna är lika ointressanta för mig. Det är ju ingen boll med liksom.
Efter gymmet åkte jag till Gränby, för det har jag hört att man gör på lördagarna när man har bil. Jag hade tråkigt, så jag gjorde som Barney Stinson och gick och köpte mig en kostym. Min senaste fick jag till studenten, så det var nog dags nu. Nu ska jag bara bli inbjuden på tillställningar där man har kostym men med tanke på hur ofta någon jag känner bjuder in till något sådant lär det bli inom aldrig.
Jag gick även loss på en storhandling (precis som 50 procent av Uppsalas befolkning, inklusive ständige sekreteraren Peter Englund) på Ica och 1200:- senare kunde jag verkligen fylla kylskåpet och frysen. Ni märker att det här med att storhandla är en stor sak för mig, det händer inte så ofta liksom.
På kvällen var planen att umgås med en tacogratäng och Äppeldryck av ciderkaraktär samt kolla på fyra-fem avsnitt av The West Wing, men Becks och Emma tyckte att jag skulle ansluta på Magnussons för några pints, och det är klart att jag skulle göra det. Good fun. Jag lärde dem vikten av disciplin när man rättar prov. Enligt Facebook verkar de dock inte ha förstått detta, utan klagar över att de har rättat noll prov var idag. Det är ju bara att rätta klart liksom, hur svårt kan det vara?
Idag har jag varit på bio med Magnus. Vi såg Habemus Papam (den svenska titeln låter som en töntig fars med Robert Gustavsson och Susanne Router så den tänker jag inte skriva), men den var bagatellartad och något av en besvikelse. Inte mer än två bankbrädor i betyg skulle jag säga.
Sedan gick jag till Hannes och tvättade eftersom att jag har tappat bort tvättstugenyckeln och inte har fått en ny ännu. Vi hängde i hans fortfarande något sterila rum och kollade norska filmtrailers på YouTube och första avsnittet av säsong två av An Idiot Abroad, som alla borde se.
Nu måste jag sluta skriva, för det började ett program om döva på SVT som jag måste stänga av. Voiceovern som ligger för oss hörande är så fruktansvärt irriterande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar