fredag 2 maj 2014

There'll be no rest for the wicked

Så kom och gick ännu ett Valborgsfirande i denna mesta av vårstäder; Uppsala. Det var mitt tionde firande och samtidigt det mest städade. Till en början i alla fall.

Jag inledde med en ny vinkel på kvalborg. Istället för att börja borsta på redan då valde jag att gå på Cabaret på Stadsteatern med Marie och Magnus (och Lill Lindfors - min selfie med henne är episk). Det var en mycket bra uppsättning, det bästa jag har sett där på länge. De fångade både dekadensen i Berlin under mellankrigstiden, och gav också en obehaglig bild över nazisternas uppgång. Något som är alldeles för aktuellt även idag. Bra skådisar också - både min gamla favvo Sarah Dawn Finer (minns hennes insats i Bert - Den siste oskulden) och Babben Larsson gjorde minnesvärda rolltolkningar.

Jag rundade av kvalborg med en rejäl whisky och att skriva en krönika. Fan vad svårt det är att formulera vad man tänker ibland. En skvätt Jameson trycker då bort det värsta självhatet över den egna skrivförmågan.

På valborg fick jag sovmorgon innan jag mötte upp Becks på Pub 19 för tredje året i rad. Efter ett par timmar gick vi vidare till Churchill Arms där jag beställde in en halvmeter korv. Jag åt hela. Därefter lämnade mitt matspjälkningssystem in sin avskedsansökan vid sidan av en lapp där det bara stod "Inte ok." innan vi rullade vidare på stan. Jag vann precis som i fjol elevräknartävlingen. Jag tror det blev 15-7 till slut. Överlägset är nog ordet ni alla sitter och letar efter.

Sjukaste korven någonsin.

Vi gick ett varv och kände av stämningen. Vi såg alla de kontraster som Uppsala erbjuder denna dag. Allt från överförfriskade studenter till champagnesprutande orgier inne på nationerna vidare till högtidsklädda exstudenter med gulnande studentmössor framför Universitetsaulan där Orphei Drängar sjöng vackert. En härlig dag.

Framåt kvällen gick vi och åt middag hos Becks mormor tillsammans med hennes föräldrar och moster och var vi för en gångs skull de minst stökiga. Det hade minsann rullats hatt åt alla möjliga håll under eftermiddagen, den saken var säker. Becks var väl inte helnöjd med framförallt sin far, men jag tyckte bara att det var roligt. Dessutom var jag vid det laget upptagen med att kallsvettande smälta ett halv kilo Jansson utöver den där jävla korven.

Kvällen avslutades hos Becks med snack om lärarrollen, ljudkvalitet på konserter och barnuppfostran. Allt till ljudet av en BIB som långsamt tömdes samt terminmusik på YouTube. Det är inte varje dag man lär sig ett nytt instrument. När det blev sent lånade jag en mössa och en fleecetröja och gick sedan hem i snöstormen. Jag vet, på valborg. Inte ok, vädret.

Den här veckan har jag också gjort debut i korplaget Knivsta Kings där Jajje spelar och det kändes som att det var lagom nivå för mig. Division fyra i korpen alltså. Det är tydligen lagom nivå numera. Känns som att drömmen om att bli fotbollsproffs aldrig har varit längre bort.

Idag har jag varit och sett Sirius samt träffat familjen von Essen. Sirius förlorade och von Essen bjöd på glass. Sammantaget får jag nog säga att dagen slutade på plus ändå. Trots att jag för tionde året i rad tänkte "Nästa år åker jag bort på valborg" i morse. Känner jag mig själv rätt är dock risken överhängande att jag trots allt är i stan även valborg 2015. Jag kan ju undvika de där sista sju glasen nästa år...

I morgon drar jag till Baltikum med mina bröder. Kul!

Den episka selfien med Lill.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar