Jag har ett svagt minne av att vi tittade på någon match, men vi ägnade framförallt tiden att uppdatera om det senaste. De hade gift sig till exempel, men som vanligt när någon av mina kompisar gifter sig blev det ingen fest. Det var trist. Jag gillar fester. Behöver mata mitt kallpratsgeni som en surdeg så att det inte dör. Men mycket kul för Elin och Björn att de fick en så fin helg. Det unnar jag dem givetvis.
I lördags roddade jag lite i lägenheten (hämtade tidningarna och läste dem, samt drack te) innan jag joggade till bussen och fick åka gratis till Västerås. Där hade jag och Lander, och till sist även Theo, en liten sittning där vi producerade material till Kanonmagasinet. Lander styrde också upp en italiensk buffé av högsta kvalitet. Sen var vi vakna och diskuterade namntrender på barn till klockan sex på morgon till ljudet av en tömd bib som låg och skramlade i ett hörn.
Klockan halv tolv igår kände jag mig, inte utvilad, men åtminstone, inte körbar, vid liv. Love plockade upp mig och sedan hängde jag hos dem större delen av dagen och fick lite kvalitetstid med Elis. Alltid fint att få en dos brorson. Han fick en dos vita gymnastikskor av mig. Vi håller på och jobbar upp hans casualklädkod mer och mer.
Kerstin lärde mig sedan spela Wordfeud (som vanlig hakar jag på alla sådana här trender när de för länge sedan blivit omoderna) och sedan satt alla förskjunkna i varsin smartphone resten av dagen och försökte
Idag har jag inte kunnat spela något Wordfeud i och med att har haft fullt upp med andra telefonaktiviteter. Känns som att mina partier i det här spelet kommer att bli ungefär som schackpartierna i en dagstidning, där man gör ett drag var varje dag i åtta år.
Till sist vill jag be om ursäkt för ordvitsen ovan. Det var bara otur att den slank in. And that is what she said.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar