Jag tror att det är en situation många kan känna igen sig i. Ni vet när man tror att skäggtrimmerns laddare har slutat funka då den lilla gröna lysdioden som indikerar att allt flyter på som det ska med laddningen av batteriet inte lyser. Inte ens efter fipplande med sladdar hit och dit börjar den funka. Sedan inser man att man istället för kontakten till trimmern har hållit på och bråkat med kontakten till hårfönen. Ni vet känslan när man rodnande inför sin egen dumhet inser att det nog var rimligt av Kungliga Vetenskapsakademien att inte tilldela en Nobelpriset i fysik i år heller.
Idiot.
Jag har kanske rätt att vara lite grötig i skallen efter en vecka med högt tempo. I och med att det är vecka 43 nu så når vi i morgon den så efterlängtade vecka 44. Höstlovet dyker upp som en livbåt i det stormpinade hav som är höstterminen. Det är alltid extra intensivt inför lov och eleverna brukar i regel checka ut mentalt några dagar innan lovet faktiskt börjar. Så det ska bli skönt med höstlov. Även om jag bara är ledig på fredag så är en elevfri vecka en möjlighet till att dra ned på tempot något och samtidigt jobba effektivt med rättningshögar och planering för resten av terminen.
Även utanför jobbet har det varit full fart på kvällarna. En hel del jobb med supporterklubben och i onsdags var jag och Hannes på Cirkus i Stockholm för att se Alex Schulmans och Sigge Eklunds show Meningen med livet. Nog för att de bjöd på en hel del skratt, men både jag och Hannes var något besvikna när vi vandrade längs Strandvägen efteråt. Det kändes som att det var något som saknades, kanske var det för tillrättalagt och inrepeterat jämfört med deras podcast där känslan är mer spontan. Det var gott att äta Cheeseburgare på tåget hem i alla fall. Showen får en svag
medan Cheeseburgarna får stabila .I fredags hann jag med fler klädbyten än vad Beyonce gjorde på sin senaste turné. Den som har den tveksamma smaken att följa mig på sociala medier känner nog igen detta, för det var ett jävla publicerande där. Först klädde jag på mig vanliga kläder på morgonen. Det är ingen skillnad mot hur jag brukar agera på morgonkvisten, så långt helt normalt beteende alltså. Efter lunch bytte jag efter påtryckningar från elever och kollegor om till den inlånade Batmandräkten (som satt mycket illa och det, bland annat, bidrog till att min superhjältekänsla var något stukad). Men, som vi sa under tiden på the English Department på universitet: "As a teacher you have to bid on yourself". Anledningen till utklädningen var att det var Halloween-firande på jobbet och maskeradtävling. Jag räknar med att ta hem priset för årets läraroutfit i år också.
Nästa klädbyte blev till kvällens fest. Temat var Sällskapsresan och då jag numera verkar vara en konstant i festkommittén var jag i allra högsta grad medskyldig till såväl tema som arrangemanget. Festkommittén som förutom mig bestod av Vickan och Andreas körde på gemensam klädsel: Sven Melanders läckra stass med den där gonorrétröjan och solhatt. Vi var oerhört snygga.
Det blev en bra fest och min vana trogen stängde jag den. Den här gången var det åtminstone inte orimligt sent. I taxin hem diskuterade jag givetvis taxitariffer. Jag vet inte riktigt varför jag hela tiden återvänder till den diskussionen, men om jag får spekulera så tror jag att det beror på att det är ett väldigt roligt ord. Tariff. Smaka på det. Du ser.
Igår var risken för att jag skulle förbli inaktiv hela dagen överhängande, men Hedmora kom förbi med en kasse hamburgare så då piggnade jag till. När Arsenal dessutom vann för andra matchen i rad började jag må riktigt bra så framåt kvällen åkte vi ner till Pipes of Scotland för några pints och en bättre bit kossa. En riktigt trevlig kväll.
Idag åt vi brunch på Gillet och sedan fick jag feeling och köpte en ny vinterrock. Efter den urladdningen var vi bara tvungna att ta ett varv inne i domkyrkan för att också få lite andlig spis. Man behöver det också ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar