Livet går sin gilla gång. Eller ogilla kanske. Det beror ju på om man gillar att allting går i ett precis hela tiden (plus att man kanske råkar vara lite bakis när det inte gör det) eller om man ogillar det. Jag vet inte riktigt var jag står, men jag tror att jag gillar. Jag har ju ändå känd från lajkat.se.
Sedan vi hördes sist har jag varit i Karlstad, Stockholm, Västerås och Gamleby samt varit hemma i Uppsala och bytt innehållet i väskan emellanåt samt försökt klämma in några timmars jobb här och där.
Karlstad och Stockholm präglades av flytt och Sambucaregn. Vi flyttade supporterklubbens lokal till Stockholm och det var oerhört svettigt. Sen firade vi det intensivt. Med Sambuca. I pintglas. Rimligt.
Sen åkte jag till Västerås, eller Irsta som numera gäller när ett besök hos Love och Kerstin står på agendan, och där hade vi en av våra temamiddagar. Vi har ju tidigare jobbat med vitt skilda inriktningar på kvällarna som "Ost", "Tyskland", "T" och "Bacon". Den här gången hade vi av oklar anledning landat i det luddiga Tema: Carlings (mycket sannolikt Hannes idé). Vi hade svårt att enas om vilken mat som var Carlings-kompatibel, men kom efter hårda förhandlingar överens om att det är mat som har svennebanankänsla och har ett ”skönt” engelskt sound; Sloppy Joes, Soft Taco och Cool Slaw (ett av mina bidrag *stolt*) är ett axplock.
Det var väl bara Cajsa som inte hade fattat temat riktigt. Hon gjorde hummus. Eller Hooomos som Hannes envisades med att säga. Yes, we had fun.
En annan pikant del av temat var att vi kom överens om att alla var tvungna att gå in på Carlings och fråga efter en ”schysst tisha” och sedan ta den första de rekommenderade. Det var bara jag och Hannes som faktiskt klarade av det uppdraget fullt ut, och vi spelade dessutom in spektaklet på mobilen. Jag kan säga att Socially Awkward Penguin-richterskalan slog i taket när jag fick följdfrågan ”Vad är en schysst tisha då?”. Jag skulle kunna lyssna på inspelningen igen för att få reda på vad jag sa då, men jag skulle må så dåligt av genans då och psykakuten är inte öppen så här sent. Hon i kassan lyckades som tur var inte lura på mig något mer. Jag var rädd att jag skulle komma ut med en sådan där keps med helt rak skärm som jag antar att man köper på Carlings.
Man kunde tro att vi efter det här omöjliga temat skulle välja en mer safe ingång nästa gång, men inspirerade av spelet ”Cards against humanity” där diverse mindre politiskt korrekta företeelser avhandlades bestämde vi oss för att välja varsitt kort från spelet och utifrån det välja mat. Jag fick ”teenage pregnancy”. Bra tema.
Jag kan också meddela att det har blivit rejäl islossning i de bilaterala relationerna mellan mig och Edith. Förra gången jag var där var stämningen framförallt från hennes håll mycket dålig men den här gången rultade hon till och med fram till mig och ville sitta i mitt knä. Så ni som är oroliga över att Putin aldrig kommer skärpa till sig – det finns hopp om lösning i alla konflikthärdar.
Förra veckan tillbringade jag i Gamleby på mitt tionde slöjdskolläger. Jag är så oerhört klar med de där veckorna nu, för det blir bara jobbigare och jobbigare av olika anledningar. Så det var av olika anledningar oerhört skönt att komma hem i fredags och åka till Hannes för att få rensa hjärnan tillsammans med honom, Sara och Peter med en saftig hamburglare och oroväckande många öl.
Vi fortsatte den inslagna vägen i lördags med att gå på Sirius och sedan köpa oroväckande många drinkar på Plock. Det var precis en sådan oansvarig helg jag behövde efter en löjligt ansvarsfull vecka på läger.
Nu laddar jag för att redan i morgon runda av denna vecka och ta valborgsledigt. Det blir dock inget traditionellt Uppsalafirande i år, för efter tio år får det vara nog. Äntligen känner jag mig mogen för att anamma Robert Lauls devis om att det bara är studenter, fyllon och amatörer som super på valborg. Jag drar till Norge istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar