Precis som förra året har vi nu obarmhärtigt nog nått augusti, och det innebär att semestern är över för den här gången. Det känns faktiskt helt okej. I år har jag inte alls samma ångest över att det är dags att börja jobba som för ett år sedan. Det ska snarare bli kul. En klart rimlig känsla.
Nu är sommaren i och för sig inte meteorologiskt slut ännu, det är inte ens början på slutet. (Men det kanske är slutet på början?) För mig är det dock bara att räkna in hösten; så är livet beskaffat - när jobbet börjar, börjar också höstterminen. Sommaren är slut, men jag kan lova att jag fick sommarens sista suck bli till ett skrik. Som det heter visan. Den jag skrev efter Eshs beställning back in the days när jag bodde i Östgöta Nations korridor. En sensommardröm, jävligt vass faktiskt. Ni skulle ha uppmuntrat mitt gitarrspel mer så att jag hade fått skivkontrakt och spelat in den för då hade ni kunnat lyssna på den på Spotify. Nu kan ni inte höra den, så skyll er själva.
Mina två sista semesterhelger har tillbringats i Västerås och i Köpenhamn. Eller Irsta och Köpenhamn rättare skrivet. Vi, jag och min bröder samt Kerstin, Sara, Elis och Edith, hade grillfest i Irsta, och det var en mycket lyckad sådan. Jag visade rekordkaraktär när jag valde att inte ta den där sista tallriken mat som hade gjort mig skräckmätt, och som jag har tagit på 102 % av alla grillfester jag har varit på.
Hannes var i vanlig ordning i centrum. Ett par dagar innan hade han råkat bada med sin mobil, och den funkade således inte. Han var så oerhört bitter att jag inte vågade skämta om det förrän han sa att man fick skämta om det. Sedan berättade han att han hade glömt sin jacka på puben kvällen innan. Vad skulle jag göra utan honom i mitt liv? *hjärtögd emoji*
Dagen efter var årets varmaste dag tror jag, så det var bara att flämta efter luft och åka och bada. Sedan tog jag, Hannes och Sara bussen hem och i takt med att Sara blev hungrigare och hungrigare dog samtalet ut. De gick hem och åt korv (det landade i det tror jag, efter århundradets längsta diskussion om vilka tillbehör som skulle förtäras - hur svårt kan det vara: ketchup, senap, rostad lök och gurkmajo!) medan jag taggade till Studenternas för att se Sirius och Super-Dragan sänka Assyriska.
Efter matchen träffade jag en före detta kollega från systerskolan, Andreas, så jag gick med honom och hans kompisar för en öl på Stationen. Sedan skulle Andreas gå, men som den födde sociala varelse jag är, valde jag att hänga med hans kompisar i tre-fyra öl till. Det är sant som de säger, vilka de nu är, att det oftast blir roligast när det är oplanerat.
Fast myten stämmer inte, för jag har gjort ett flertal planerade saker den här sommaren och de har varit roliga också. Spontanitet är således ingen förutsättning för roligt. Expeditionen går fullständigt Mythbusters på er.
I fredags drog jag, helt planerat, till Köpenhamn. Det var dags att besöka min gode vän Esh igen. Efter att inte ha varit där på över två år var det verkligen dags, och det var en grymt trevlig helg. Jag cyklade - bara en sådan sak - som en riktig dansk.
Esh jobbar i restaurangbranschen så han känner en massa somalier. Alltså inte sådana som bor i östra Afrika och jobbar som moderna pirater, utan sådana som kan massor om vin. Så vi drack extremt goda viner till extremt bra priser. Dessutom var det en orgie i god mat, dels smörrebröd och dels fisk på Kødbyens Fiskebar där han jobbar. Och så fanns det tillfälle att catcha up efter att inte ha setts på över ett år. Dessutom, vår vana trogen, så slog vi til Søren.
Det var på lite bräckliga ben jag tog mig till flygplatsen i söndags, för nog var det en släng av tømmermænd i det asplundska huvudet. Men som det heter på dansk: Hvis du er en kal om natten er du også en kal om dagen. Bara att bita ihop och flyga hem. Det enda som var trist med Köpenhamnsbesöket var att jag inte träffade någon i Aqua (trots att jag slog till Søren, men det här är en annan än han i Aqua). Jag fick dock reda på att Rene numera jobbar med chips på något sätt. Jag älskar honom ännu mer nu. *hjärtögd emoji*
Igår fick jag finbesök när Jocke och Backevik kom hit och hälsa på. Det vara bara att slå till Sören igen (eller var det Claus den här gången?) och det gjorde vi genom att först sitta och må i mitt nya utemöblemang, loungegruppen Julia, med några bättre ipor. Då var jag nöjd över att jag hade införskaffat henne. Jag var inte lika nöjd när jag skruvade ihop henne, för det var fan jobbigare än Kungsleden, Galdhøpiggen och Kebnekaise tillsammans. Sedan satte vi oss nere på Bryggeriet Ångkvarn - min nya local - och, när våra pengar hade tagit slut på grund av priserna där, på O'Connors. En fin kväll.
Det var det. Nu kör vi elva månader igen och sedan tar vi semester på nytt.
Liten ordlista (alla gillar ju ordlistor):
Kødbyen - Slakthusområdet
Slå til Søren - festa till det
Tømmermænd - timmermän, här i betydelsen att det känns som att timmermän sågar i huvudet på dig gissar jag. Bakrus med andra ord.
Hvis de er en kal om natten er du også en kal om dagen - Om du är en karl på natten så kan du också vara en karl på dagen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar